Lunds domkyrka

Lunds domkyrka byggdes i slutet av 1000-talet och 1103 placerades Nordens ärkebiskop i Lund. Den imponerande byggnaden färdigställdes sedan under första halvan av 1100-talet. Under 1800-talet gjordes omfattande renoveringar av den då ganska förfallna kyrkan.

Kryptan är den äldsta och mest orörda delen och ser ut som när den var klar 1123. Här möter man enligt legenden bl.a. Jätten Finn som klamrar sig fast vid en av pelarna (troligen föreställer den dock Simson). När man står nere i kryptan kan man känna den tidlösa miljön omkring sig och man kan föreställa sig hur man samlades vid altaret som även det är från 1123. Sarkofagen över kyrkans siste ärkebiskop Birger är gjord av Adam van Düren på 1500-talet.

Det astronomiska uret är från tidigt 1400-tal och de rikt snidade korstolarna i högkoret är från 1370. Utvändigt så byttes tornen på 1800-talet ut mot två nya i romansk stil. De tidigare hade förändrats på medeltiden och var inte så spetsiga.

Domkyrkan med närliggande Lundagård utgör fortfarande navet i Lund. Kyrkorummet har varit säte för Nordens ärkebiskop, domkyrka, Lunds universitets första lokal och är idag Sveriges mest besökta kyrka.

Absiden
Korstolar från 1370
Astronomiska uret
Astronomiska uret
Evangelisten Markus lejon på den sjuarmade ljusstaken från 1400-talet
Ärkeängeln Mikael i brons från 1200-talet
Kryptans altare
Jätten Finn
“Jätten Finns hustru och barn” kallas i bland denna skulptur, troligen föreställer den en murare som bygger kyrkan.
Gravhäll i kryptan över Axel Weffert med hustrur