Linnés Råshult

Linnés Råshult har mycket höga kultur- och naturvärden. Här försöker man på Linnés födelseplats återskapa 1700-talets landskap. Det var här i trädgård, ängar och hagar som blomsterkonungens intresse för floran uppkom. Han återvände ofta hit i tanken och besökte även platsen senare i livet.

Landskapet präglas av ängar med mindre åkerlappar insprängda på lämpliga ställen allt inramat av prydliga “Smålandsstaket” – trägärdesgårdar. “Ängen är åkerns moder” kan man förstå när man tänker på kretsloppet mellan hö, betesdjur, gödsel och odling. De hamlade träden är också typiskt för tiden även om seden lever kvar än i dag. Man har även återskapat den köksodling som man tror rådde vid den här tiden med kryddor och kålgård.

Den ålderdomliga skötseln med lieslåtter mm. gör att många arter här fått en fristad. I den s.k. fuktängen hittar man granspira, klockgentiana och orkidén Jungfru Marie nycklar. I torrare delar hittar man kattfot, nattviol och slåttergubbe.

Även den s.k. utmarken sköts på ett traditionsenligt sätt med skogsbete och försiktigt tillvaratagande av träden.

Granspira
Klockgentiana
Slåttergubbe
Kattfot
Nattviol