Döda fallet

Vid Döda fallet syns spåren från en tid då skogen och flottning av timmer var viktiga delar i ekonomin. På 1700-talet var Storforsen i Indalsälven ett problem då mycket timmer förstördes i sin färd nerför forsen. Magnus Huss planerade då att bygga en flottningskanal förbi forsen. Efter mycket byggande och en hel del motgångar så var projektet nästan klart när katastrofen var ett faktum. 6 juni 1796 så regnade det kraftigt och vattnet i Ragundasjön steg så att det bröt igenom den rullstensås som skyddade den nya flottningsledens kanal. Sjön tömdes nu på vatten och rullstensåsen fick ett hål i sig och älven tog en helt ny bana. Den gamla Storforsen ligger än idag torrlagd och tyst.

Händelsen omformade landskapet. Ragundasjön blev jordbruksmark och den nya sträckningen tog med sig skog och hus på sin väg. Det rättsliga efterspelet om ersättningar och rättigheten till den nya åkermarken höll på ända in på slutet av 1900-talet.

I forsen kan man nu studera jättegrytor som slipats under lång tid under vattenmassorna. Det finns en fin spångad led och här kan man även se kattfot och trolldruva. Vid forsen finns även en servering och en utomhusscen med fantastiskt utsikt.